
Världens viktigaste byzantinska byggnad och Istanbuls ikoniska symbol — Hagia Sofia (turkiska Ayasofya, grekiska Άγια Σοφία = 'Helig Visdom') byggdes 532–537 e.Kr. på order av kejsare Justinianus I. Den var världens största kyrka i 1000 år (fram till färdigställandet av Sevilla-katedralen 1520). Tre olika kyrkor har stått på platsen — den nuvarande är den tredje, byggd efter Nika-upproret 532. När osmanerna erövrade Konstantinopel 24 maj 1453 konverterades Hagia Sofia omedelbart till moské av sultanen Mehmed II. Atatürk gjorde den till museum 1934 som symbol för Turkiets sekularisering. President Erdoğan konverterade den ÅTER till moské 24 juli 2020 — ett kontroversiellt beslut som väckte internationell kritik.
Hagia Sofia är världens viktigaste byzantinska byggnad och en av människans största arkitektoniska prestationer. Den nuvarande byggnaden är den TREDJE Hagia Sofia på samma plats — den första byggdes 360 e.Kr. av kejsare Konstantius II, brann ner i upprorism 404, ersattes av en andra byggnad från 415 som också brann i Nika-upproret 532. Den nuvarande byggnaden byggdes 532–537 på order av kejsare Justinianus I (regerade 527–565) av arkitekterna Isidorus av Miletos och Anthemius av Tralles — båda matematiker snarare än arkitekter, eftersom kupolens komplexitet krävde ny matematik som tidigare inte funnits.
Den 31-meter breda och 56-meter höga kupolen var teknologiskt revolutionerande 537 — den första kupolen att vara så stor på en så hög bas. Konstruktionen krävde uppfinning av pendentiver (triangulära kupol-stöd) som blev en standard i byzantinsk och senare islamisk arkitektur. Hagia Sofia var världens största kyrka i 1000 år — fram till färdigställandet av Sevilla-katedralen 1520 (volymsmässigt). Inomhusarea är 7 570 m². När Justinianus invigde den utbrast han enligt traditionen 'Solomon, I have surpassed thee!' (refererande till Salomons tempel i Jerusalem).
24 maj 1453 erövrade osmanske sultan Mehmed II Konstantinopel efter 53 dagars belägring — slutet på det 1100-åriga byzantinska riket. Hans första akt efter erövringen var att rida direkt till Hagia Sofia och konvertera den till moské genom att läsa Koranen från altaren. 4 minareter lades till under följande 150 år (en av Mehmed 1453, tre av senare sultaner). Atatürk gjorde Hagia Sofia till museum 1934 som symbol för Turkiets sekularisering. 24 juli 2020 konverterade president Erdoğan den ÅTER till moské — ett beslut som väckte internationell kritik från UNESCO, EU, Grekland och Vatikanen. Idag är Hagia Sofia aktiv moské men öppen för icke-muslimer mot inträdesavgift 25 €. Stängd under böndagliga bönetider (5 ggr om dagen, 30-45 min varje). Övre galleriet har Hagia Sofias världsklass mosaiker (täckta med tygduk under bönetid men öppna för turister).
Sedan 24 juli 2020 är Hagia Sofia ÅTER aktiv moské, efter att ha varit museum 1934–2020. Den var ursprungligen byzantinsk basilika 537–1453 (916 år), sedan osmansk moské 1453–1934 (481 år), sedan sekulärt museum 1934–2020. President Erdoğans 2020-konvertering tillbaka till moské väckte internationell kritik. Öppen för icke-muslimer mot inträdesavgift; muslimer fri.
25 € (1 500 turkiska lira, TRY) vuxen för icke-muslimer sedan november 2024. Gratis under 12 år. Muslimer går in gratis genom separat ingång på östsidan. Bokad biljett på MuseumPass Istanbul (185 €, 5 dagar) ger gratis entré + tidsbokning. Cash + kort accepteras. Skattefri försäljning för utländska besökare ger 12 % rabatt om du registrerar köpet.
Stängd för turister UNDER böndagliga bönetider (5 ggr om dagen, varar 30-45 min). Bönetider varierar med årstid — fajr (gryning), dhuhr (middag), asr (eftermiddag), maghrib (solnedgång), isha (kväll). Kolla namaz vakitleri (turkiska för 'bönetider') för aktuella tider. Stängd hela dagen under religiösa helgdagar (Ramadan-eid, Kurban-eid).
Som aktiv moské sedan 2020 — kvinnor måste täcka huvudet (sjalar finns gratis vid ingången). Båda kön ska vara modest klädda — täckta axlar, knän, inga shorts. Skor måste tas av (skoförvaring vid ingången). Tystnad uppskattas men strikt krav är ingen. Fotografering tillåten utan blixt; ingen video under bönetid.
Övre galleriet (södra) har världens viktigaste byzantinska mosaiker: Deisis (1261) som visar Jesus + Maria + Johannes Döparen — anses bästa byzantinska mosaiken någonsin gjort. Christus Pantocrator (1100-tal). Madonnan med barn över altaren (867). Konstantinos IX + Zoe (1028–1042). Sedan 2020-konverteringen är de täckta med tygduk under bönetider men öppna för turister.
Affiliate-länk — vi får en liten provision om du bokar via oss, utan extra kostnad.
Tunnelbana & buss: Spårvagn T1 till Sultanahmet — 2 min promenad till Hagia Sofia
Från centrum: 10 min med spårvagn T1 från Eminönü eller Karaköy
Karta: Öppna i Google Maps →
Tid på dagen: Öppning 09:00 är bäst — kortast kö, mjukast morgonljus genom de övre fönsterna. Lunchtid 12-15 är värst (60+ min kö).
Bästa månaden: April-maj eller september-oktober — milt väder, mindre turister. Vintern (november-mars) är kallt men minst trångt.
Tips: OBS — Hagia Sofia är ÅTER en aktiv moské sedan 2020. Stängd för turister under böndagliga bönetider (5 ggr om dagen, varar 30-45 min). Kolla nehirler.com för aktuella tider. Kvinnor måste täcka huvudet (sjalar finns gratis vid ingången). Skor måste tas av.
Övre galleriet (övre våningen) har Hagia Sofias världsklass-mosaiker — Christus Pantocrator (1100-talet) i sydöstra galleriet, Deisis-mosaik (1261) som visar Jesus + Maria + Johannes Döparen. Sedan 2020-konverteringen är de täckta med tygduk under bönetider men öppna för turister.
Innan du går in: notera 4 minareter, 1 från 1453 (efter den osmanska erövringen) och 3 från 1500-talet — varje av en annan sultan. Den nordvästra minareten är specifikt placerad så att muezzin kan höras från Topkapı-palatset (sultanen behövde höra kallelsen till bön).
Bredvid Hagia Sofia ligger Hagia Sofia Mosque (en helt separat byggnad från 2000-talet som turkiska staten byggde efter 2020-konverteringen). Många blandar ihop — den autentiska 537-Hagia Sofia är den med den stora kupolen, inte den moderna moskén bredvid.